Bästa fasträntekonto med insättningsgaranti

Varför du förmodligen väljer fel fasträntekonto

De flesta fastnar i räntejakt och missar det enda som spelar roll: kombinationen av bindningstid och när du faktiskt behöver pengarna. Ett fasträntekonto med 3,5% låst i fem år är meningslöst om du behöver kapitalet om två. Denna guide hjälper dig välja rätt – inte bara högst ränta.

Ett fasträntekonto är ett sparkonto där räntan är låst under en förutbestämd period, vanligtvis från tre månader upp till fem år. Till skillnad från rörliga sparkonton kan räntan varken stiga eller sjunka under bindningstiden, vilket ger förutsägbarhet – men också begränsar din flexibilitet.

Kärnan: alla svenska fasträntekonton med insättningsgaranti skyddas av statlig garanti upp till 1 050 000 kronor per bank och person. Det betyder att du kan fokusera på bindningstid och ränta, inte oro för bankkris.

Vad du får ut av denna guide

• Aktuell jämförelse av räntor per bindningstid (3 månader till 5 år)
• Konkret checklista för att matcha ditt sparmål med rätt konto
• Trade-offs mellan flexibilitet och avkastning – så du inte binder kapital i onödan
• Vanliga misstag som kostar dig tusenlappar i missad ränta eller för tidig uttag

Så fungerar fasträntekonton i praktiken 2025

Ett fasträntekonto låser din ränta från dag ett. Om du öppnar ett konto idag med 3% ränta och tolvmånaders bindning får du 3% – oavsett om Riksbanken sänker styrräntan till 1,5% nästa månad eller höjer den till 4%. Det är både fördelar och nackdelar.

Fast ränta kontra rörlig: när spelar det roll?

Fördel med fast ränta: Du slipper riskera att räntan plötsligt sjunker. I ett fallande ränteklimat (som 2024–2025) kan du låsa in en högre nivå medan andra sparkonton successivt sänker.

Nackdel: Om räntan oväntat stiger är du låst. Och viktigast – du kan inte ta ut pengarna i förtid utan att förlora ränta eller betala straffavgift. Många banker återför hela ränteutbetalningen vid förtida uttag, vilket gör kontot värdelöst om du råkar behöva kapitalet.

Bindningstid: den viktigaste parametern

Bindningstiden avgör två saker:

• Hur länge pengarna är oanvändbara för dig
• Vilken ränta du får (längre bindning = högre ränta, oftast)

Tumregel: välj alltid kortare bindning än du “tror” att du klarar. Om du inte är 100% säker på att du kan stå utan pengarna i fem år – välj tre eller tolv månader istället. Skillnaden i ränta är sällan värd stressen eller kostnaden vid förtida uttag.

Insättningsgarantin: varför den är viktigare än bankens rykte

Alla banker och kreditmarknadsbolag med svenskt eller EU-tillstånd omfattas av insättningsgaranti på upp till 1 050 000 kronor. Det innebär att staten ersätter dig om banken går i konkurs – oavsett om det är en stabil storbank eller en mindre aktör med högre ränta.

Praktiskt: du behöver inte välja “säker bank” med lägre ränta. Välj högst ränta inom garantigränsen. Har du mer än 1,05 miljoner att spara, sprid över flera banker så att varje konto ligger under taket.

Jämförelse av bästa fasträntekontona – räntor per bindningstid

Här är aktuella nivåer baserat på senaste publicerade data från jämförelsesajter och banker. Observera att räntor ändras löpande – dubbelkolla alltid direkt hos banken innan du öppnar konto.

Varning: vissa sajter rapporterar räntor upp mot 5,5%, men dessa siffror är ofta kampanjräntor för begränsade belopp eller extremt korta perioder. Läs alltid villkoren – särskilt maxbelopp och varaktighet.

Så tolkar du tabellen

Om du har 200 000 kronor buffert som du inte rör på ett år: ett tolvmånaders fasträntekonto med 3% ger 6 000 kronor i ränta (före skatt). Ett rörligt sparkonto med snittränta 1,5% samma period ger 3 000 kronor. Skillnaden är 3 000 kronor – men bara om du verkligen kan stå utan pengarna.

Om du tar ut i förtid och förlorar all ränta får du 0 kronor. Då var det rörliga sparkontot bättre, trots lägre ränta.

Bästa räntan per bindningstid: vad du ska välja när

3 månader: för den som vill testa eller har osäker buffert

Passa för: nybörjare, osäker ekonomi, tillfälligt överskott (exempelvis bonusutbetalning).

Typisk ränta: 2,0–2,5%. Inte mycket högre än bästa rörliga sparkonton, men ger dig erfarenhet av hur bindning fungerar. Välj detta om du aldrig sparat bundet förut och vill se hur det känns att inte kunna röra pengarna.

6–12 månader: sweet spot för de flesta

Passa för: buffertkapital, skatteinbetalningar nästa år, semesterpengar, barnens körkortspengar om ett år.

Typisk ränta: 2,5–3,0%. Balanserad risk/avkastning. Du kan planera ett år framåt och får märkbart bättre ränta än rörligt. De flesta som sparar bundet väljer tolvmånaderskontot.

Konkret exempel: du vet att du behöver 100 000 kronor till renovering om tolv månader. Lägg in dem på tolvmånaders fasträntekonto nu – du får ränta och vet exakt vad pengarna är värda när renoveringen börjar.

24–60 månader: endast för långsiktigt kapital du inte rör

Passa för: likvida medel du inte ska använda på minst två år, exempelvis:

• Kontantinsats till bostad om 3–5 år
• Del av pensionssparande i trygg form
• Barnens framtida studiepengar (om barnet är yngre)

Typisk ränta: 2,8–3,5%. Marginalförbättring jämfört med tolvmånaders, men du tar stor flexibilitetsrisk. Fråga dig: är 0,3–0,5 procentenheters extra ränta värt att inte kunna röra pengarna på fem år?

För de flesta: nej. Undantag: du har redan en stor buffert på rörligt sparkonto och detta är “extrapengar” du definitivt inte behöver.

Så väljer du rätt fasträntekonto: checklista

Följ dessa steg innan du öppnar konto:

Steg 1: Kartlägg din ekonomi

• Hur stor buffert har du totalt?
• Hur mycket av den kan du definitivt stå utan i X månader?
• Har du akuta utgifter planerade (renovering, bilbyte, studier)?

Tumregel: behåll minst 3–6 månaders utgifter på rörligt sparkonto som akut buffert. Bind endast överskottet.

Steg 2: Matcha bindningstid mot behov

• Osäker eller ny på bundet sparande? → 3 månader
• Vet att du inte behöver pengarna kommande år? → 12 månader
• Långsiktigt sparande utan planer? → 24 månader max (skippa 5 år om du inte är 100% säker)

Steg 3: Jämför räntor – men inte besatt

Använd jämförelsetjänster som Konsumenternas eller PrivatSpar för att se aktuella räntor. Sök efter högsta räntan inom din valda bindningstid, men ignorera inte villkor:

• Krävs minsta insättning? (Vissa banker kräver 50 000–100 000 kr)
• Maxbelopp för kampanjränta? (Ibland gäller högsta räntan bara upp till 100 000 kr)
• Vad händer vid förtida uttag? (Total förlust av ränta eller bara en del?)

Steg 4: Kontrollera insättningsgaranti

Se till att banken är medlem i svensk eller EU insättningsgaranti. Alla svenska storbanker och de flesta nätbanker är det, men dubbelkolla vid mindre kända institut.

Steg 5: Öppna konto – och glöm det

När du valt konto: öppna det (oftast BankID-legitimering online), sätt in beloppet och lägg in en påminnelse i kalendern en vecka före bindningstidens slut. Då kan du bestämma om du vill förnya, flytta eller ta ut pengarna.

Gör inget under bindningstiden. Det är hela poängen.

Vanliga misstag – och vad du ska göra istället

Misstag 1: Jagar 0,2% högre ränta och binder för länge

Folk väljer fem års bindning för 3,3% ränta istället för tolv månader med 2,9%, trots att de inte har någon aning om de behöver pengarna om tre år. Skillnaden på 100 000 kronor är 400 kronor per år – noll värt om du tvingas bryta kontot och förlorar all ränta.

Gör istället: Välj kortare bindning och sov gott. Dela upp kapitalet över flera bindningstider om du vill optimera.

Misstag 2: Lägger hela bufferten på fasträntekonto

Du har 150 000 kronor. Lägger allt på 24-månaders konto med 3% ränta. Sex månader senare behöver du 50 000 till akut tandvård. Nu måste du ta dyrt snabblån – trots att du har pengar.

Gör istället: Behåll 50 000–100 000 på rörligt sparkonto. Bind endast överskottet.

Misstag 3: Glömmer skatten

Ränta på sparkonton beskattas som kapitalinkomst (30%). Om du får 3 000 kronor i ränta betalar du 900 kronor i skatt. Din verkliga avkastning är 2 100 kronor.

Gör istället: Räkna alltid med ränta efter skatt när du jämför alternativ (fasträntekonto vs aktier vs fonder). 3% ränta före skatt = 2,1% efter skatt.

Misstag 4: Tror att “fast ränta” betyder “säkrare pengar”

Fast ränta skyddar dig inte mot inflation. Om inflationen är 4% och din ränta 3% förlorar du köpkraft, oavsett att räntan är låst.

Gör istället: Se fasträntekonto som buffertförvaring med förutsägbar avkastning – inte som investeringsstrategi för att slå inflation. För det behöver du aktier eller fonder.

När du inte ska välja fasträntekonto

Det finns situationer där bundet sparande är fel verktyg:

• Du har skulder med högre ränta än sparkontots ränta: Amortera istället. Konsumtionslån på 8% kostar mer än du tjänar på 3% sparränta.
• Du har ingen buffert alls: Bygg först en akut buffert på rörligt sparkonto. Bind inte dina enda pengar.
• Du investerar redan och behöver mer likvida medel: Om du har 80% i aktier och 20% kontanter är fasträntekonto dumt – du vill kunna köpa aktier snabbt vid börsnedgång. Håll kvar rörligt sparkonto.
• Du är osäker på jobbsituation, hälsa eller ekonomi: Flexibilitet är viktigare än ränta. Vänta tills läget stabiliseras.

Vanliga frågor om fasträntekonton

Vilken bank har bäst fasträntekonto 2025?

Det varierar veckovis, men historiskt har SBAB, Multitude Bank och Resurs Bank legat högt. Använd Konsumenternas jämförelsetjänst för att se aktuella räntor. Viktigare än vilken bank: välj rätt bindningstid och se till att du ligger under insättningsgarantin på 1 050 000 kronor per bank.

Hur lång bindningstid ger högst ränta?

Längre bindning ger generellt högre ränta, men marginellt. Femåriga konton kan ge 0,3–0,5 procentenheter mer än tolvmånaders, vilket på 100 000 kronor blir 300–500 kronor per år före skatt. För de flesta är inte denna skillnad värd att låsa pengarna i fem år. Tolv månader är sweet spot mellan ränta och flexibilitet.

Täcks fasträntekonton av insättningsgaranti?

Ja. Alla svenska banker och kreditmarknadsbolag med tillstånd från Finansinspektionen omfattas av statlig insättningsgaranti på upp till 1 050 000 kronor per bank och kund. Detta gäller både rörliga sparkonton och fasträntekonton. Om banken går i konkurs får du tillbaka dina pengar inom några veckor, inklusive upplupen ränta.

Vad händer om jag tar ut pengar i förtid från ett fasträntekonto?

De flesta banker återkallar hela ränteutbetalningen om du bryter bindningen i förtid. Vissa tar ut en straffavgift eller sänker räntan retroaktivt till rörlig nivå. Resultatet: du får tillbaka din insättning men förlorar i praktiken all ränta du räknat med. Läs alltid villkoren innan du öppnar kontot – och bind aldrig pengar du kan behöva.

Är fasträntekonto bättre än sparkonto med rörlig ränta?

Beror på din situation. Fasträntekonto ger högre ränta och förutsägbarhet – men kräver att du kan stå utan pengarna. Rörligt sparkonto ger flexibilitet och omedelbar tillgång, men lägre ränta och risk att banken sänker räntan. Bästa strategin: ha båda. Buffert på rörligt, överskott på fasträntekonto med lämplig bindning. Då får du både trygghet och högre avkastning.

Hur påverkar Riksbankens styrränta mina fasträntor?

När du väl öppnat ett fasträntekonto spelar styrräntan ingen roll – din ränta är låst. Men vid förnyelse påverkas nya fasträntor av Riksbankens styrränta. Om styrräntan sjunker sänker bankerna sina fasträntor, och tvärtom. I fallande ränteklimat (som 2024–2025) är fasträntekonto smart för att låsa in högre nivåer innan de sjunker ytterligare. I stigande ränteklimat kan det vara bättre att vänta eller välja kort bindning (3–6 månader) så du snabbt kan byta till högre ränta.

Kan jag ha flera fasträntekonton samtidigt?

Ja, och det är ofta smart. Dela upp ditt kapital över flera konton med olika bindningstider (exempelvis 50 000 kr på 3 månader, 50 000 kr på 12 månader, 50 000 kr på 24 månader). Detta kallas räntetrappa och ger dig löpande tillgång till delar av kapitalet samtidigt som du optimerar snitträntan. Du kan också sprida över flera banker för att hålla dig under insättningsgarantins tak på 1,05 miljoner per bank om du har större belopp.